Min dotter tog bussen hem själv idag med en kompis. Roligt för henne tänkte jag. Vi skulle höras på eftermiddagen. Hon skulle börja med att stoppa i laddaren i mobilen när hon kom hem för att undvika att den laddade ur. Jag ringde åtminstone 3 gånger utan svar. Jag avslutade mitt arbetspass och hämtade lillebror på fritis. Jag kände en viss oro i min kropp men fick ge mig till tåls......jag sköt alla otäcka fantasier åt sidan. Äntligen ser jag vårt hus och infarten......men vad är det som ligger där? En tom jouiceförpackning, hur har den hamnat där? Vilka är hemma hos oss? Killar.......känner igen dem nu. Varför står cyklarna upp och ner, varför ligger det vantar i det blöta gräset, varför är alla dörrar öppna, vart är Astrid? Varför är sladden till julgransbelysningen utdragen på gräsmattan? Vad är det för papper som ligger där? Varför har De flyttat på blommorna i fönstret? Oj, de har fikat.....ätit upp hela förpackningen med salami. Hårdbrödet är nästan slut. Oj, här ligger smörkniven med smör på. Astrid ser annorlunda ut.....trotsig.....eller funderar hon på vad jag ska säga. Jag försöker att med min mildaste stämma säga att hon måste plocka upp det och det. Hon ska gå ut och hoppa studsmatta med de andra. Hon blir irriterad på mig.......jag blir störd över att sakerna inte ligger där de brukar. Jag ber henne ta på sig en tröja då fräser hon att hon har världens knäppaste mamma......när blev jag det?

Min dotter tog bussen hem själv idag med en kompis. Roligt för henne tänkte jag. Vi skulle höras på eftermiddagen. Hon skulle börja med att stoppa i laddaren i mobilen när hon kom hem för att undvika att den laddade ur. Jag ringde åtminstone 3 gånger utan svar. Jag avslutade mitt arbetspass och hämtade lillebror på fritis. Jag kände en viss oro i min kropp men fick ge mig till tåls......jag sköt alla otäcka fantasier åt sidan. Äntligen ser jag vårt hus och infarten......men vad är det som ligger där? En tom jouiceförpackning, hur har den hamnat där? Vilka är hemma hos oss? Killar.......känner igen dem nu. Varför står cyklarna upp och ner, varför ligger det vantar i det blöta gräset, varför är alla dörrar öppna, vart är Astrid? Varför är sladden till julgransbelysningen utdragen på gräsmattan? Vad är det för papper som ligger där? Varför har De flyttat på blommorna i fönstret? Oj, de har fikat.....ätit upp hela förpackningen med salami. Hårdbrödet är nästan slut. Oj, här ligger smörkniven med smör på. Astrid ser annorlunda ut.....trotsig.....eller funderar hon på vad jag ska säga. Jag försöker att med min mildaste stämma säga att hon måste plocka upp det och det. Hon ska gå ut och hoppa studsmatta med de andra. Hon blir irriterad på mig.......jag blir störd över att sakerna inte ligger där de brukar. Jag ber henne ta på sig en tröja då fräser hon att hon har världens knäppaste mamma......när blev jag det?

Hej. Det här kommer att bli det första jag skriver i min blogg......Kanske börjar den inte så positivt men såna inlägg kommer jag också att dela med mig av. Men just nu idag känner jag mig faktiskt lite nedslagen. Varför? Det är den här förbaskade våren! Den gör mig så ur balans. Vissa stunder bubblar glädjen och lyckoruset upp ur magen och andra stunder ser jag bara dammtussarna och de smutsiga fönstren. Jag har provat yoga någon enstaka gång, tyvärr inte så där regelbundet att jag lyckats uppnå balans eller fått fatt i den där tråden.......men yogaläraren pratar då och då om att man ska se på sig själv som genom ett fönster, att jag ska försöka skala av onödiga lager och bara se på mig själv precis som den jag är och på mina känslor som att de bara är känslor. Låter enkelt men är ändå svårt att acceptera just när man är där. Jag vill gärna göra nåt åt dem, nåt som mildrar dem. Lyckokänslan får ju gärna bli kronisk, men den där känslan som kan kännas som en tung filt, den kan jag gärna byta bort. Sorg är ju tråkigt men ett tillstånd som hjälper mig att komma framåt när man t.ex mist någon......besvikelse är värre. Då när jag bara tänker på hur det hade kunnat bli om det bara inte hade blivit så här istället. Kanske borde jag ha gjort så där istället. Och allt det där som jag har planerat och ordnat helt i onödan och som påminner mig hela tiden om det som aldrig blev.